Oliwer has left the building (bedroom)

Ända sen vi fick reda på att vi skulle bli tre i familjen så har vår bostad varit ett problem. För exakt två år sedan var jag nyinflyttad på ön och tog mitt pick och pack från lägenheten i Västerås och klämde in allt i sambons etta i visby. Allteftersom tiden gick så kände vi att vi behövde mer utrymme, att vår bostad dessutom bara hyrdes i andrahand var också en anledning till brådskande uppgradering av hem. På ren impuls sökte vi på den tvåa vi bor i idag och fick den. Då,var den inrökt, smutsig och nedgången. Men idag är allt nymålat,nytapetserat, nya golv, nytt handfat, toastol och badkar. Den är i tipp topp skick och förutom vissa nackdelar så är den helt underbar. Två veckor efter att vi flyttat in så gjordes det livsomvälvande testet, och mycket riktigt visade det ett stort plus, så var resan igång.

I början räckte den lilla hörnan i vårt sovrum långt, både för moderns törst att få möblera och inreda och för sonens behov av yta. Ett spädbarn kräver ju som bekant inte så mycket mer än mat och sömn.Men allteftersom en personlighet har skapats och sonen blivit minst sagt rörlig så kom behovet av mer än en sovhörna. Så föddes idén om klädkammaren!

Inte använd mer än till förvaring av massa onödigt blev den på ett tjilevipp förvandlad till barnrum och behovet av en trea, eller mer, blev med en gång uppskjutet på framtiden.

Lite färg, ett donerat klick golv och så blev resultatet precis så bra som man föreställt sig. Med stora födelsedagen i snar framtid så är en tur till IKEA, för inhandling av resterande detaljer, helt på sin plats. Premiärnatten i eget rum förra veckan passerade med högsta betyg, även föräldrarna njöt faktiskt av att slippa vara utestängda från vårt egna sovrum efter 8 på kvällen. Jag som älskar att både läsa och glo på TV i liggande läge har åter igen tagit tillbaka kontrollen över mitt egna utrymme, sååå härligt!