En engångs företeelse hoppas vi!!

Så gott folk...nu har det äntligen skett!
Oliwer drack sin sista ersättning rätt tidigt igår kväll och somnade därefter strax efter nio.
Vid tio tiden får han sällskap av sin far.
Och vid kvart över tio snarkar de ikapp därinne medan jag njuter av lite ensamtid vid datorn och TVn.
Tjugo över tio smyger jag in i sovrummet för att hämta en kudde, då jag ser att Oliwer har vaknat och börjat sprattla med fötter och armar hejvilt.
Inser att han fick mat väldigt tidigt och tar därför upp honom för att gå ut och ge honom lite mer mat.
Han somnar som en stock sekunden jag börjar gå med honom och därför lägger jag tillbaka honom i hans säng.

En timme senare kryper jag ner i säng,vääääldigt trött!
Efter en liten stund hör jag hur sonen börjar vända och vrida på sig,detta är inget ovanligt, men den här gången hör jag att han inte kommer till ro.
Så händer det omöjliga... han VAKNAR!!

Till er som nu ruskar på huvudet och tänker OCH? För er ska jag berätta att på de fyra månader vi haft vår son har han aldrig, och jag menar ALDRIG vaknat efter att han lagt sig för natten.
Efter att man ruskat lite på honom har han somnat, och har han inte vaknat under själva läggningsprocessen så har han aldrig, och jag menar fortfarande ALDRIG vaknat (innan tvåtiden då han åt som spädbarn).

Måttligt chockad gav jag honom hans flaska och efter en massa ätande och krånglande så somnade han äntligen såpass att mamma hans fick några timmar sömn hon också.

Gääääsp!