Hjälp...det går så fort!!

Det har tidigare stolt rapporterats hur min son blivit rörligare och rörligare för var dag som går. Han siktar in sig på målet och sen åmar och kråmar han sig till han når fram. Krypandet som innan gått spikrakt bakåt börjar gå lite kors och tvärs och ibland helt på sidan. Ni skulle sett de häpna föräldrarnas min när vi i Lördags slängde ett öga på Lilleman och fann honom sittandes...själv..på golvet. Sen den stunden har han avslöjat sin teknik men inte lyckats upprepa det..förrän idag, då jag åter igen fann honom sittandes själv mitt på golvet. Den här gången lyckades mamma hans ta ett kort innan kroppen sega ihop. Nytt för dagen är även..tja vet faktiskt inte vad jag ska kalla det.."rumpanuppiluften" posen. Mycket roande att titta på iallafall..han e bra söt Lillungen!