26 september 2006

Stor,större,störst!

Idag är det dags, nu har jag fått nog! Det är snart fem månader sen jag blev mamma. Alltså fem långa månader utan bebis i magen och därmed fem månader sen jag borde startat en stadigt nergående viktkurva. Den första tiden gick det hemskt bra av sig självt, 16 kilo puts väck på tre veckor. Kan man visserligen förstå eftersom min kropp bar på MÅNGA kilo vatten där på sluttampen. Att amningen krångla som sjutton och jag på grund av all stress knappt hann få i mig mat gjorde ju sitt till.
Men efter en lång sommar med alldeles för mycket godsaker så har kroppen fått nog och viktkurvan går därför stadigt UPPÅT!!
Därför tar jag idag med mig sonen och följer med en vän till missionskyrkans lokaler och blir en officiell viktväktare!
Jag har varit medlem förut och vet väl ungefär hur det hela fungerar men den här gången tar jag inga risker utan ska snällt gå dit och väga mig åtminstonde varannan vecka för maximal motivation!

20 september 2006

En bild säger mer än tusen ord !?


1.

2.

3.

19 september 2006

Tänk vad gröt kan va gott!!

Idag är det fjärde gången Oliwer fick smaka på Nestlés milda havregröt och den här gången dög det minsann inte med några futtiga skedar. Efter att den första dosen smakportion var uppäten röt han till så det skallrade i väggarna och det var bara för mamma hans att röra ihop en portion till som han glatt åt upp. Vi ser med spänning fram emot premiären för potatis/blomkål ikväll...


18 september 2006

Vroom vroom

Här kommer en liten närbild på den underbara doppresenten som till och med startade rungande applåder. Här ute på en testrunda av älskade Lillebror !

En riktigt härlig helg...


Måndag morgon, helt slut efter en underbart trevlig (men hektisk) helg! Äntligen är vår Oliwer Texas Leon döpt. I lördags hade vi vårt dop tillsammans med släkt och vänner. Det första jag vill säga är att jag är SÅ NÖJD med allt, ceremonin var supermysig, alla gäster kom, presenterna var helt otroliga och Lilleman var på jättegott humör. Efter allt planerande och stressande så flöt allting på fruktansvärt bra, dock hade vi inte klarat det utan gammelmormors bakkunskaper och mormors vana med nål och tråd (otroligt tacksam för all hjälp där i sista minuten), och på lördag kväll var allt undanstädat och klart, vilket lämnade utrymme för att pusta ut i TV-soffan.




En riktigt stor kram till alla som firade denna dag med Oliwer och gjorde att den blev så bra som den blev!!

11 september 2006

Smiiile!

Ett efterlängtat leende efter flera dagar med bara tårar. Mammas älskling börjar bli frisk igen!

Nedräkning

Jösses, nu är det bara några få dagar kvar innan det ska vankas dop. Lite smått stressad inser jag att det är MASSOR kvar att fixa, i princip allt känns det som. Som tur var är kakbakningen, i storlek mega- kaffekalas, delegerad till gammelmormor och klänningen ligger i händerna på mormor så kvar att handskas med är bullar, tårtor, dekoration, välja spalmer, bestämma vem som ska läsa vilken dikt, hitta kläder till mamma, hitta kläder till pappa, hitta kläder till Oliwer, lyckas få tag i prästen som verkar glömt bort oss....ja, ni förstår vad jag menar. Mitt i all stress blev ju Lilleman som bekant sjuk och vi fick ta en paus i planerandet men nu sätter vi igång, med full fart. Trots allt som skall fixas längar vi något fruktansvärt till helgen då ena halvan av vår älskade familj kommer för att umgås med oss under en intensiv helg. Då ska vi se, hur var det nu? Middag med mamma och mormor på fredagen, lunch med morfar på söndag, öppet hus på lördagen, eller var det fredagen vi sa? På söndag blir det en snabbis med mamma och skulle morfar titta förbi på fredagen? Många järn i elden för lilla snurriga mamman som i vanliga fall har svårt att komma ihåg EN sak. Söker nu med ljus och lykta efter frivillig bebisunderhållare medan mor sköter bullbaket, frivillig anmäler sig lättast skriftligt till förvirrad mamma, helst i dubbla exemplar för minimal risk till nervsammanbrott ;-)

09 september 2006

Bacillusker på intåg!

Nu är det konstaterat,Oliwer är sjuk för första gången. Det är en snörvlig och febrig kille som precis har slocknat här hemma i sin säng. Det började redan i torsdags natt med orolig sömn och bara ledsna miner. Under gårdagen eskalerade det hela och det vi trodde var smärtsamt magkrångel visade sig även bli en förkylning. Inatt har mamma och pappa fått lösa av varandra med att vagga och trösta och fram mot småtimmarna vart mamma så orolig att hon ringde sjukvårdsupplysningen för att dubbelkolla så det verkligen var okej med febern, som verkade stiga stadigt.
Efter att ha avvaktat nu till morgonen så har temperaturen sjunkit,förkylningen är lika eländig som innan men som tur var har magen lugnat sig istället. Usch vad hjälplös man känner sig när älsklingen är så ledsen, inte ens mammas pussar och kramar hjälper mot bacillerna. Pappsen har vi skickat in till stan för total uppbunkring i medicinskåpet och kvällens planer är inställda. Vi går nu in i "Operation: Bli frisk Lilleman"!

08 september 2006

Halleluja!!

Idag slank den lilla lappen ner i brevlådan om att jag har paket på posten. Det är min stackars laddare till digitalkameran som behagar dyka upp, inte en dag för sent. Eftersom den bott i Västerås sen semestern så har vi många fina bilder att ta igen. Äntligen kan vi uppdatera på bloggen med lite mer aktuella bilder.

04 september 2006

BVC

Nu börjar vår lilla älskling bli stor! Vi var idag på BVC för vägning och mätning. 7335g och 65 cm lång, inte konstigt att ryggen min börjar protestera när Baby Björnen åker på . Jag har börjat leta efter en bärsjal lite smått så Lilleman ska fortsätta få åka på mammas mage utan att den stackars ryggen går av ;-)

01 september 2006

Ingen ro, ingen vila....

Idag är en sån där dag när ingenting blir gjort. Inte för att jag slappnar av utan för att Lilleman INTE gör det, han vill helt enkelt inte sova idag! Nog känns det tröstlöst när man ser (och hör ,ska gudarna veta) att sonen är gnällig och trött och fast man ruskar och bär på honom i evigheter bara tar en femminuters tupplur för att sedan vakna lika trött och ledsen som han var innan. Anledningen att jag sitter här och skriver nu är för att jag (håll tummarna, och tårna med för säkerhets skull) äntligen tröttat ut honom nog för att somna, hur länge vet jag ej så det får bli ett kort inlägg ;-). Man tycker att han borde vara som en zombie idag med tanke på att han spelade allan inatt, det är jag så jag tror disken får ligga där den ligger så kryper ja ner försiktigt och lägger mig för en tupplur jag också :-)!

Hejsvejs!