En engångs företeelse hoppas vi!!

Så gott folk...nu har det äntligen skett!
Oliwer drack sin sista ersättning rätt tidigt igår kväll och somnade därefter strax efter nio.
Vid tio tiden får han sällskap av sin far.
Och vid kvart över tio snarkar de ikapp därinne medan jag njuter av lite ensamtid vid datorn och TVn.
Tjugo över tio smyger jag in i sovrummet för att hämta en kudde, då jag ser att Oliwer har vaknat och börjat sprattla med fötter och armar hejvilt.
Inser att han fick mat väldigt tidigt och tar därför upp honom för att gå ut och ge honom lite mer mat.
Han somnar som en stock sekunden jag börjar gå med honom och därför lägger jag tillbaka honom i hans säng.

En timme senare kryper jag ner i säng,vääääldigt trött!
Efter en liten stund hör jag hur sonen börjar vända och vrida på sig,detta är inget ovanligt, men den här gången hör jag att han inte kommer till ro.
Så händer det omöjliga... han VAKNAR!!

Till er som nu ruskar på huvudet och tänker OCH? För er ska jag berätta att på de fyra månader vi haft vår son har han aldrig, och jag menar ALDRIG vaknat efter att han lagt sig för natten.
Efter att man ruskat lite på honom har han somnat, och har han inte vaknat under själva läggningsprocessen så har han aldrig, och jag menar fortfarande ALDRIG vaknat (innan tvåtiden då han åt som spädbarn).

Måttligt chockad gav jag honom hans flaska och efter en massa ätande och krånglande så somnade han äntligen såpass att mamma hans fick några timmar sömn hon också.

Gääääsp!

En måndag inomhus.

Nämen titta solen skiner.. tvätta lite i nacken, ett snabbt byte av blöja och så lite rena kläder. Hoppsan hejsan, illvrål, dags för lite mat. 200 ml snuttas sakta ur flaskan och ner i magen. Så där ja, liten rapning och sen...jasså nu var det tydligen dags för ett litet blöjbyte igen.

Nå..nu så, på med mina flip flops och....jaha, det hade visst börjat ösregna! Typiskt, vi väntar in lite klarare himmel, borde inte ta så lång tid. Nu börjar lillemans ögonlock bli tunga och humöret tryta. Av med flip flopparna och på med gummistövlar...telefonen ringer! Plocka ihop skötväskan samtidigt som det pratas i telefonen och..vänta, nu skiner solen!! Av med stövlarna, fram med solbrillorna och sen fattas bara...Lilleman....sover som en stock där jag la honom på sängen.
Jag ger upp! På med kaffebryggaren, av med flippisarna och sen deklarerar jag detta som en INNEDAG!

PS. Och lika glada är vi för det ;-)

Sommaren är över!

Ja det är så det känns i luften...
Denna sommar har varit mycket av allt; mycket sol, mycket bad, grillning så det står en upp till öronen, massa shopping uppe på fastlandet och en massa underbar tid att bara slappa och njuta. Och nu är den över, det tycker jag är ett faktum när termometern imorse stod på 10 grader istället för de 19 man blivit så van med. Fast det är lite sorgligt så kan jag faktiskt inte neka till att det ska bli skönt att ta på sig lite fler lager kläder (om inte annat för att dölja fläsket med), tända lite mer ljus och mysa in sig lite mer inomhus.
Första sommaren med barn har flutit på förvånansvärt bra då vi fortfarande kan kompromissa, mor och son, om hur dagarna ska se ut. Oliwer bestämde att han skulle sova mellan 12 och 15 på dagarna och jag bestämde att detta skulle ske på stranden, en perfekt kompromiss för båda :-). Jag vet att nästa sommar inte alls kommer innebära "snäll bebis sovandes i vagn", utan vild (och snäll) bebis springandes ut i vattnet, vild bebis äter sand, vild bebis slår annan bebis med spade osv. Så har jag inte tappat alla mammakilon under vintern så kan ni ge er på att det blir en riktigt slimmad morsa som jagar efter snälla bebin, som slänger mammas bilnycklar i havet, nästa augusti!

Lillebror fyller ett år idag!

Idag är det exakt 365 dagar sen min allra bästaste (min blogg= mitt ordförråd) lillebror kom till världen. Som din mamma fick kämpa för att få ut dig, men det var det säkerligen väl värt för i gengäld vart du världens finaste och goaste kille.

Rasmus 5 veckor

Det är läskigt när man tänker på hur fort året har gått. Bara några veckor innan du föddes fick vi reda på att lilla Oliwer låg i magen, och i takt med att han växte inuti mig, så fick vi följa med i din utveckling på utsidan. Du gick från att vara den lugnaste av bebisar till ett riktigt energiknippe,men nästan alltid med ett leende på läpparna. Ingen kan förstå hur skoj ni grabbar kan ha tillsammans sen hela livet. Trots att vi bor så långt ifrån varandra så ska vi se till att det aldrig går för lång tid innan vi ses!

Puss på dig älskade lillebror, morbror och svåger!!!

Nu har mormor åkt hem!

Efter en kort men intensiv vecka tillsammans har nu mormor och hennes vovvar åkt hem till kallare breddgrader,Åre närmare bestämt. Det är lika sorgligt varje gång familjemedlemmar åker ifrån oss, men den här gången vet vi ju att det bara dröjer nån vecka så dyker de upp igen,HELA släkten, när det vankas dop.

Nackdelen att ha en gotlänning som livspartner på gotland är att de inte alls är lika fascinerade och sugna på turistutflykter till alla sevärdheter som en annan är, så där kommer min släkt in perfekt. Mamma,jag och Oliwer har farit runt hela veckan och vart i allt från Kattvik till Fårö (min favorit) och haft nån slags konstant fikapaus med bullar bland raukarna och glassar på stan, för att inte tala om alla brownies som slunkit ner i TV soffan.
Och till min stora lycka har jag hittat ett nytt underbart fik i just Kattvik så alla som känner sig manade vet vad som gäller nästa gång vi ses ;-)!!

Jaa.. då var det dags då!

Ja som sagt, då var det dags för de första officiella raderna på vår alldeles första blogg!

Efter att vi aktivt följt en väns blogg under hela hennes graviditet och framåt så tyckte både jag och Oliwer att det var dags att starta något eget.

Ett alldeles ypperligt sätt, må jag säga, för släkt och vänner borta på fast mark att hänga med i vad som pågår i livet med vår lilla guldklimp.

Och alla ni andra är mer än välkomna ni också att följa oss ,så ofta vi hinner anteckna ner om vad som händer och sker...

Kramar från oss!!