Hur man får en förmiddag att gå..

Problem: Lägenheten är ännu städad efter helgens kalas,tvättunnan är ännu relativt tom efter torsdagens stortvätt. Bilstolen sitter i bilen som sambon tog till stan och sonen är trött och grinig, ville inte vila mer än 10 minuter på förmiddagen.

Förklaring: Inga nyttosysslor att göra, behöver jag verkligen förklara varför en grinig son gör dagen lång??

Lösning: Ta de sista slantarna innan barnbidraget kommer imorgon och unna sig en inredningstidning, i kombination med överbliven tårta och en kanna kaffe under sonens eftermiddagsvila så får det alla tråkigheter under början av dagen att gå som en dans.

Oliwer has left the building (bedroom)

Ända sen vi fick reda på att vi skulle bli tre i familjen så har vår bostad varit ett problem. För exakt två år sedan var jag nyinflyttad på ön och tog mitt pick och pack från lägenheten i Västerås och klämde in allt i sambons etta i visby. Allteftersom tiden gick så kände vi att vi behövde mer utrymme, att vår bostad dessutom bara hyrdes i andrahand var också en anledning till brådskande uppgradering av hem. På ren impuls sökte vi på den tvåa vi bor i idag och fick den. Då,var den inrökt, smutsig och nedgången. Men idag är allt nymålat,nytapetserat, nya golv, nytt handfat, toastol och badkar. Den är i tipp topp skick och förutom vissa nackdelar så är den helt underbar. Två veckor efter att vi flyttat in så gjordes det livsomvälvande testet, och mycket riktigt visade det ett stort plus, så var resan igång.

I början räckte den lilla hörnan i vårt sovrum långt, både för moderns törst att få möblera och inreda och för sonens behov av yta. Ett spädbarn kräver ju som bekant inte så mycket mer än mat och sömn.Men allteftersom en personlighet har skapats och sonen blivit minst sagt rörlig så kom behovet av mer än en sovhörna. Så föddes idén om klädkammaren!

Inte använd mer än till förvaring av massa onödigt blev den på ett tjilevipp förvandlad till barnrum och behovet av en trea, eller mer, blev med en gång uppskjutet på framtiden.

Lite färg, ett donerat klick golv och så blev resultatet precis så bra som man föreställt sig. Med stora födelsedagen i snar framtid så är en tur till IKEA, för inhandling av resterande detaljer, helt på sin plats. Premiärnatten i eget rum förra veckan passerade med högsta betyg, även föräldrarna njöt faktiskt av att slippa vara utestängda från vårt egna sovrum efter 8 på kvällen. Jag som älskar att både läsa och glo på TV i liggande läge har åter igen tagit tillbaka kontrollen över mitt egna utrymme, sååå härligt!

Le Grand Finale

Tänkte sätta mig här i dagarna och uppdatera lite info här på bloggen. Att Oliwer börjat använda sin lära-gå vagn och hur duktig han har varit som flyttat till eget rum där han sovit nästan hela nätterna.

Men allt detta faller i skugga när jag stolt kan markera 15 Februari som dagen då vår son gick för första gången!!Efter att ha tagit både ett och två steg själv de senaste dagarna så var det bara en tidsfråga innan det skulle ske på riktigt.


7 stapplande steg tog han, och med mormor på telefonen så blev det rediga hejarop och applåder när han "gick i mål". Jag tror inte man kan bli så mycket stoltare än vad vi vart just i det ögonblicket, mallgrodor till föräldrar som vi är ;-) så konstaterade vi nog båda två att han är helt otrolig vår son!

Nya haklappen invigs, klart man ska få present när man varit så duktig!

Grattis älskling

Idag fyller världens bästa pojkvän och pappa 28 år!!

Med viss 30 års ångest lurandes (det vet jag att du har älskling ), så tror jag nog att han tycker det är rätt skoj att fylla ändå. Ett par snygga mysbyxor och en ny Peak mössa fick han av mig och Oliwer, som dagen till ära hade skjorta och väst, inte illa!

Tårtkalaset, det spar vi till imorgon när hela tjocka släkten kommer på besök...

Ska man skratta eller gråta..

Ja pencillinet gjorde verkligen underverk..till igår. Efter en hel dag med sonen febrilt slitandes i sitt eget ansikte och utslag som kom och gick så ringde vi till BVC. Som jag misstänkte så är han förmodligen överkänslig mot Kåvepenin. Känns sådär halvkul till nästa gång vi får bakterieangrepp :-(

Tänk vad några ord kan värma

Har haft en USEL start på dagen. Oliwer har hängt mig i byxbenen och vart på tvären hela morgonen. Han har vart på precis ALLT som är ajaj här i hemmet, bla. rivit ut halva toarullen på golvet och nästan fått ner hela duschdraperiet med stång och allt i huvudet. Varje gång jag lyft undan honom har han blivit vansinnig och gapat så taket varit på väg att lätta. Jag är kort sagt helt slut!
Men humöret har vänt, blev så glad när jag fick se kommentarerna på bloggen. Tack Jenny och Linda för att ni bryr er, det värmer i hjärtat att veta att ens vänner bryr sig om hur oliwer och vi mår.
Och vi skickar en STOR kram till mormor uppe i åre som finns här i tanken och hjälper till ,även om vi inte kan träffas så ofta som vi vill. Vi väntar med spänning på "pigga upp oss" paketet som kommer med posten :-)

Solen skiner, oliwer vaknar förhoppningsvis på en bättre sida, och vi väntar strax besök som vi ska mumsa blåbärspaj ihop med..Det här blir nog en riktigt bra dag ändå!

Nya friska tag

En liten uppdatering om den senaste veckans händelse:
Vi hann inte mer än återhämta oss från den första svängen med feber förrän nästa kom. Efter fyra feberfria dagar vaknade vi i lördags natt av en ledsen och KOKhet son. Termometern visade över 40 grader och stackarn var genomblöt av svett. Lagom till morgonen hade tempen gått ner till strax över 37 och lugnet spred sig i huset i några timmar, för att mot eftermiddagen stiga upp till 40 grader +..igen! Efter många och långa samtal till sjukvårdsupplysningen fick pappsen på söndagskvällen åka in till akuten och hämta ut Ipren suppar, eftersom alvedonen inte bet ordentligt, som vanligt så slår alla virus till på helgen i den här familjen.

På måndag morgon efter ytterligare en orolig natt så fick vi komma ner till BVC för en liten undersökning. Ett enkelt urinprov ledde till en komplicerad historia då Oliwer vägrade kissa. Efter att ha väntat i en och en halv timme i korridoren så fick vi ny påse och möjlighet att gå hem och komma tillbaka med ett provrör lite senare. Men timmarna gick och ingenting hände.

Vid tvåtiden så blev situationen lite olustig och jag började på allvar bli orolig för sonens hälsa. Febern vägrade ge med sig och han var allmänt slutkörd, stackarn. Så halv tre fick vi tid på lasarettet för undersökning av läkare.
Varken rutinkontroll eller blodprov visade något utöver det vanliga, men vi blev hemskickade med recept på pencillin och på vägen hem så bunkrades det upp med suppar.

Simsalabim, dagen efter vaknar oliwer feberfri och nöjd. Utmattad,javisst, men på gott humör. Pencillinet kan knappast ta åt sig äran då han bara hann ta två doser, men bättre blev han iallafall.
För säkerhets skull har vi nu haft utegångsförbud i två dagar och även babysimmet blir inställt idag. Jag tänker ta det säkra före det osäkra den här gången. En feberpärs till inom en vecka orkar vi bara inte!
Nu vill vi ha tillbaka vår friska fina kille...och mamma hans behöver kontakt med omvärlden igen, min sociala ådra skriker efter sällskap som kan sätta ihop flera ord i en mening och frisk luft :-)

Upp med händerna...!!

...Det här är ett rån :-)

9 Månader idag!

Stora killen...läskigt nära ett-års dagen nu!

Vi glider fram med stil

Nej tyvärr, mamman har inte fått något nytt åk... Men däremot har Lilleman bytt upp sig från en lånad bebisvariant till en alldeles egen "storpojke" stol, för det är ju såklart bilbarnstol vi pratar om. Förra fredagen, i jordens snöstorm begav vi oss in mot stan och brio butiken. Eftersom vi redan valt ut vad vi ville ha så vart det i princip bara att peka, betala och bära ut. Själv tyckte jag det kändes lite för enkelt och efter att ha räckt över kortet med 2500 på så ville jag faktiskt ha lite instruktioner och dessutom bärhjälp. En beige/svart Brio Zento pryder nu framsätet i min golf och den är sååå fin, enligt både mor och son! Oliwer har fått provåka den några gånger nu och betyget är långt över godkänd, äntligen får han se vad som händer utanför fönstret.

Vi skickar massor med kramar och pussar till morfar och hans familj som gjorde det möjligt att köpa den fina stolen!

BVC 9 månader

I måndags var vi på nio månaders kontroll och Oliwer är härmed officiellt uppe på femsiffrig vikt, 10130g stannade vågen på.
Annars var allt som det skulle med hans motorik och han höll god min trots att han hade feber och var allmänt sänkt. Enda nedslaget var väl att han ignorerade vår sköterska när hon skulle ropa och kolla hans hörsel såpass länge att hon på allvar började tro att han var döv och ställde en massa följdfrågor till mamman. Jag informerade henne om att vår son har en utmärkt hörsel, men han är kille, och den är selektiv. Han hör vad han vill höra helt enkelt :-) !